Design ska ge en den där känslan

Studio MS - the book light (Bild ej tagen av mig)

(Bild ej tagen av mig)

Det är när jag ser den där nyfikenheten och lekfullheten i möbler som jag blir sådär varm i hjärtat. Föremål som låter en känna att det är okej, världen är inte bara stor och elak. Det finns så mycket mer därute - som den här lampan som har formen som en bok, av Studio MS. Det är sådant som ger en den där härliga känslan. Känslan när man faller pladask för något och allting känns lite ljusare. Det är även vid sådana tillfällen den där lusten kommer tillbaka, tänk att få komma på egna sådana idéer? Att få möjlighet att forma världen lite mer lekfull, lite ljusare, lite mjukare. Faktum är att jag tror att inget egentligen kan stoppa en, för vem säger att alla måste få ta del av det man gör? Ibland räcker det med att man själv kan få njuta av sin egen idé ståendes i fönstret. Någonting som är precis rätt för en själv. Fast vem vet, någongång kanske det även kan bli något som kan bli rätt för många...

Söndagspromenad

''
Ibland är dagar bara så bra. Förra söndagen var precis en sådan dag. Fast egentligen började allt på lördagen, som både innehöll Slottsträdgårdsfika med Emma och senare en mysig ritkväll med Julia. Men tillbaka till söndags - dagen börjades med träning vilket är nästintill det bästa sättet att börja sin dag då man alltid blir så avslappnad efteråt. Sedan så gick jag hem och faktiskt pluggade i ett x antal timmar innan jag tog en härlig höstpromenad med Julia. Kvällen avslutades med att jag provade att göra lins- och zucchinibiffar. Mat är verkligen så spännande! Tänk så många olika kombinationer det finns av rätter och smaker, och hur de kan få oss att assoiera och minnas...

Det är någonting med den här staden

Som sagt, det är någonting med den här staden. Nästintill magiskt är det. Tänkte på det senast idag; här finns allting som jag i princip skulle kunna önska mig just nu (vackra hus kan man dock inte få nog av...). I den här staden finns mina vänner, parker, havet, ett franskt bageri, vackra hus, varierande & mysiga caféer, mina jobb som jag trivs med, min familj. Sedan finns även det sjudande livet som utspelar sig på andra sidan dygnet.
På andra platser följer ljuset andra byggnader under dagens gång, gator används av andra människor, marknader får liv av andra språk. Men just nu trivs jag alldeles utmärkt där jag är. Ibland ska man upptäcka, och ibland ska man faktiskt bara njuta.

If I could paint the world


Självinsikt är början på slutet

Min kära moder sade med ängslan i rösten vid frukostbordet imorse, att hon trodde att Zlatan hade börjat få självinsikt. Detta påstod hon skulle vara en av anledningarna till att Sverige såg sig besegrade mot Holland i EM-kvalet i fotboll, som utspelade sig dagen innan. Kan detta möjligtvis vara svaret? Är självinsikt möjligen något som allt mer kan krypa in under ens hud för att sakta men säkert bryta ner ens tro på sin förmåga? Zlatan har ofta setts som en kaxig malmöpåg och kanske är det just frånvaron av självinsikt som under vissa intervjuer med honom har lyst igenom. Att det är en självklarhet att det är han som är bäst, att det är en självklarhet att det är hans lag som kommer vinna.

Men det är kanske det som behövs ibland? Man kanske ska låta sin självinsikt falla oftare.  För egentligen, hur kul är det att gå runt och ha stor självinsikt – när det ofta handlar om att bli medveten om sina begränsningar? Vad säger att det är ens egen uppfattning som stämmer bättre in än någon annans? Vem har egentligen rätt i en realitet som är subjektiv? Man kanske helt enkelt snarare ska skapa sig en insikt om vilken verklighet som man vill ska bli sin, vilken verklighet det är man vill leva i. Om det såväl handlar om att man ska vinna en fotbollsmatch eller att skriva en hitlåt.  Zlatan spelade utan självinsikt tidigare och har genom åren skapat mål som man trodde var omöjliga. För om man inte ser sina begränsningar, hur ska de då kunna stoppa en?


tisdagsfika på en onsdag

Det har gått lite dåligt med min och Matildas återkommande tisdagsfika på senaste tiden. Hösten som skulle vara den tid vi skulle njuta av vår ledighet med massvis med fikor, har gått så himla fort fram. Plötsligt har det gått en vecka, eller två. Idag blev vår efterlängtade tisdagsfika i allafall av, dock med parentesen att det blev på en onsdag. Men det kändes minst lika bra för det! Matildas sällskap får en verkligen att må bra. Jag kan skatta mig lycklig över att ha så fina vänner som jag har. Efter fikan bar det iväg till träningen - för äntligen har jag tagit tag i det!

Jag lyckades...sådär

Förra veckan var det dags för ett nytt brödbak! Den här gången blev det dags för att prova ett fikon- och hasselnötsbröd. Tanken var att det skulle bli ett fint runt bröd, men det blev två stycken formbröd istället.. Saken var den att jag tänkte att jag skulle vara lite effektiv och min plan var att degen skulle jäst klart lagom till jag skulle ha kommit hem från jobbet. Tyvärr så hade den nog jäst lite allt för mycket.. Så när jag skulle forma - den lite alltför kladdiga degen - så flöt den ut istället. Lite synd, men det blev två minst lika goda formbröd istället. Nästa gång ska jag dock allt lyckas!

Titta, så fina färger!

Förra söndagen var det syjunta - och äntligen så slöt jag mig till gänget! Allt höll plats hos karin, där citron- & kokosskaka, te och gröna äpplen var lite av det som det bjöds på (i fin knytisanda) dagen till ära. Dock så fuskade jag lite och hade inget handarbete med mig - något som ska bättras till nästa gång! Istället så ägnade jag mig till fullo åt det sociala för att hinna ikapp om vad alla sysselsätter sig med nuförtiden. I lördags var det sedan dags för en ny syjunta, men tyvärr kunde jag inte deltaga. Men för att få känna av syjuntan lite ändå, kom Corina in till mig på jobbet och gav mig ett underbart fint grönt äpple. "Om du inte kan komma till syjuntan, får den komma till dig istället" sade hon. Så fint! Tack!
Nästa gång ska jag trots allt vara med och ha mycket med mig att sysselsätta mig med! ...Förutom då att umgås, ha trevligt och äta gott.

Jag lyckades!

Så läskigt. Men så spännade. Att baka med surdeg, och att inte veta om ens deg kommer jäsa överhuvudtget eller om den kommer att resa sig fint. På något sätt gick allting vägen och efter många timmar (& omgångars) jäsning så blev det dags att baka ut bröden. Det hela resulterade i  tre nybakade russin- & solrosfrönsbröd. Gott!
Så får vi se vad nästa bak blir!

från deg till bröd

Många dagar och många steg innan man får skåda bröden, men det är det värt! Prova!

Soppor är hösten gestaltad i mat

Man skulle nästintill kunna leva på soppor under hösten. Och desto kallare det blir utomhus desto mustigare soppor får man värma sig med. I torsdags provade jag att göra en tomatsoppa med basilika, muskot och ingefära för att den skulle värma lite bättre. Det gjorde den.

RSS 2.0